Nova-affären svart på vitt

Novahallen är ett unikt exempel på samverkan mellan kommun och föreningsliv. Nu vill nya krafter i kommunledningen riva upp det vi gemensamt skapat och samarbetat kring. De vill chockhöja räntan och sätta Novahallen i konkurs. Ett helt samhällsengagemang står på spel.

Det började bra

Sedan 2004 har Novahallen funnits i Floda. Då bildades Floda Nova Sportcenter AB för att kunna bygga och driva en hall. Bolaget ägs av ett antal ideella föreningar – föreningen Floda Nova, Montessoriskolan Floda Säteri, Equmeniakyrkan i Floda, och Floda Innebandyklubb.

Verksamheten växte ur sina lokaler och 2018 togs beslut om att bygga en hall till – Nya Novahallen. I samband med det bildades ett nytt bolag – Nya Novahallen AB – som till 91% ägs av Floda Nova Sportcenter AB (dvs. föreningslivet) och till 9% av Lerums kommun.

I Nya Novahallen bedrivs en omfattande och bred idrottsverksamhet. Verksamheten fyller en viktig funktion när det gäller att ge barn och ungdomar en meningsfull fritid, något som framhålls som en av de mest framgångsrika faktorerna, vid sidan av skolan, för att ge barn och unga alternativ till att ledas in i kriminalitet och missbruk.

Läs mer om Novahallens tillkomst och ekonomiska upplägg på under ”Så skapades Novahallen”.

Kommunen lånade ut pengar

För att möjliggöra byggandet av den nya hallen lånade kommunen ut pengar till vad som får betecknas som låg ränta – stibor + 1 %. Det motsvarar en ränta på ca 3,7 % i januari 2025.

Unikt exempel

Floda Nova blev ett unikt exempel på samverkan mellan kommun och föreningsliv. Tillsammans med frivilliga insatser, lokala företagare och ideella föreningsmänniskor skapades en framgångsrik och hyllad multisporthall till en mycket låg kostnad. Både i byggkostnad och i drift. Det här blev en verksamhet som kommunen stolt visade upp för omvärlden.

Kommunen betalar ett verksamhetsbidrag, vilket i praktiken är ett hyresavtal. Det är ett 10-årigt hyresavtal (2021-2030) med Nova, som ger kommunen full nyttjanderätt och bokningsföreträde. För det betalar kommunen 2,2 MKR samt en rörlig del per timme som motsvarar ca 0,5 MSEK per år. Hyreskostnaden täcker förvaltnings-, städ- och driftkostnader på ca 1,2 MSEK per år. Avskrivningen på fastigheten som motsvarar amortering till Sparbanken Alingsås, på 1 MSEK. Det som återstår är 0,5 MSEK som ska täcka räntekostnader.

Räntechocken förändrar allt

Den nuvarande kommunledningen verkar ha en annan inställning till samverkan med civilsamhället. Efter att Novas styrelse avböjde kommunledningens förslag att låta kommunen ta över hallen från det föreningsägda hallbolaget fick det tidigare så fina samarbetet en törn. Externa advokater anlitades för att utreda möjligheten, att kunna höja den ränta Novahallen betalar för det kommunala lånet.

Den 19 december klubbade majoriteten igenom höjningen vilket innebar att räntan höjdes från 3,7% till 11,72%. I pengar innebär ränteökningen 1 808 000 kr per år. Från tidigare 806 000 kr till 2 616 000 kr per år. Det är en ränteökning på 224%.

Är låg ränta ett otillåtet stadsstöd?

Låg ränta är per automatik inte ett otillåtet statsstöd, men kan utgöra otillåtet statsstöd om den uppfyller kriterierna för statsstöd enligt EU:s regler. Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är statsstöd otillåtet om det:

Beviljas av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel.(Ja)
Gynnar vissa företag eller viss produktion. (Ja)
Snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen. (Nej)
Påverkar handeln mellan medlemsstaterna. (Nej)

Alla fyra kriterierna skall vara uppfyllda. Utifrån reglerna behöver kommunen inte ta ut vad de kallar, ”marknadsränta”. Något som även regeringskansliet bekräftar i sitt generella uttalande.
Dessutom:

Nova agerar inte på en konkurrensutsatt marknad
Kommunen har full nyttjanderätt och bokningsföreträde
Nova drivs helt utan vinstintresse
Nova ägs till 100% av föreningslivet

Kommunen har utrett frågan om EU:s statsstödsregler upprepade gånger

2018 – i samband med att Aktieägaravtalet skrevs och beslut togs att gemensamt bygga Nya Novahallen, gjorde kommunens jurister en noggrann studie om EU:s statsstödsregler och Kommunallagen och konstaterade att det inte var något hinder för samarbetet.

2021 – begärde kommunens internrevisorer en ny utredning av kommunens egna revisorer (EY) varvid revisionsbyrån (med fyra underskrifter) fastställde att Nova inte bedriver någon näringsverksamhet och därför inte omfattas av EU:s statsstödsregler.

2023 – Trots de enhälliga svaren från utredningarna 2018 och 2021 väljer Kommunledningen att beställa en ny utredning av någon anledning (kanske står denna anledning att läsa bakom alla överstrukna rader i mailkonversationen). Denna gång anlitas ytterligare en extern part: advokatfirman Mannheimer & Swartling. Man studerar då en tredje gång EU-reglerna och Kommunallagen, men tar inte ställning i frågan. Däremot menar advokatbyrån att kommunen måste ta ut marknadsränta, men anger ingen räntesats.

Hur kommer det sig att kommunledningen söker anledning att höja räntan?

Är kommunens syfte att ta över Novahallen?

Kanske vill kommunledningen ta över hallen? Det går i så fall i linje med den remitterade hall- och anläggningsstrategi som överlämnats till Kultur- och Fritidsnämnden. Där står det tydligt att kommunen ska äga alla hallar och anläggningar som kan nyttas av olika typer av verksamheter. Är Novahallen ett offer för den målsättningen?

Om det enbart skulle handla om rädslan för att en låg ränta bryter mot statsstödsreglerna hade kommunledningen inte behövt anlita en advokat-firma för att få svar. Här är regeringskansliet tydliga med att det inte bryter mot några regler att stödja en föreningsdriven verksamhet på en icke-konkurrensmässig marknad.

Vad får den höga räntan för konsekvenser?

Med en räntehöjning på 224% blir det svårt att driva hallen vidare. Om Nova inte klarar av sina betalningar väntar konkurs, något som kommunledningen är väl medveten om. Med representation i Novahallens styrelse har de haft full insyn i Novas ekonomi.

Vad är uppdraget till advokatbyrån Mannheimer och Swartling?

Uppdraget från kommunledningen till advokatfirman är inte helt lätt att förstå. Lerums Nyheter har begärt ut handlingar mellan dessa aktörer, där kommunledningen valt att censurerat känsliga delar. Därför kan vi inte med 100% säkerhet få svar på det egentliga uppdraget till advokatfirman Mannheimer och Swartling.

Det vi kan utläsa ur korrespondens mellan kommunledningen och advokaterna visas i nedan bild. Några saker är extra anmärkningsvärda:

Censur i form av överstrukna texter
Formuleringar som ”fastigheten slutligen kommer landa i kommunens händer”
Även formuleringen ”Likvidation av bolaget”

Nya Novahallen – det går om man vill

Lerums kommun hävdar, med stöd av advokatbyrån Mannheimer & Swartling, att det krävs marknadsränta på lånet till Nya Novahallen för att det inte skall bedömas som otillåtet statstöd. Trots att EU-kommissionen i nedan beskrivna fall, där förutsättningarna är i stort sett desamma som för Novahallen, klargjort att stöd är tillåtet.

Det gäller Uppsala multiarena och Köpenhamns multiarena. Båda arenorna ägs av aktiebolag.

Nedan utdrag ur en rättslig utredning av kommissionens beslut vid prövning av art. 107.1 och 107.3 c FEUF

Kommissionens utredning av Uppsala multiarena
Sammanfattningsvis menade kommissionen att stödåtgärden om 150 miljoner kronor till förmån för Uppsala arena var förenlig med den inre marknaden enligt undantaget i art. 107.3 c FEUF och således en godkänd stödåtgärd.

Kommissionens utredning av Köpenhamns multiarena
Sammanfattningsvis menade kommissionen att den statliga medfinansieringen var förenlig med den inre marknaden enligt undantaget i art. 107.3 c FEUF, och således utgjorde en godkänd stödåtgärd.

Källa: Linköpings Universitet

Tvärtemot vad kommunen och Mannheimer & Swartling hävdar finns det inga hinder för stöd till aktiebolag. Det är inte organisationsformen som är avgörande. Är stödet förenligt med EU:s undantagsregler kan aktiebolag få statsstöd även om bolaget är privatägt.

Novahallens samhällsengagemang står på spel

Vi uppmanar den nuvarande kommunledningen att värdesätta det engagemang som de ideella medborgarna varje dag gör för samhällets barn och unga. Vi ber kommunledningen förstå nyttan av den fritidsgård Nova är för samhället, och som som varje dag finns där som en trygg famn.

Den insats som kommun och föreningsliv kan få när man samarbetar är stark och gör skillnad. Utan den samverkan kan inte Nova existera. Utan Nova försvinner engagemanget. Och utan engagemanget försvinner tryggheten för våra barn och ungdomar.

Hur kommer Nova att agera?

Floda Nova Sportcenter, som ägs till 100% av föreningslivet, har skapat den här hallen i samverkan med medlemmar, frivilliga medborgare, lokala företagare, Sparbanken Alingsås och Lerums Kommun. Vi har lagt ner tusentals timmar av ideell tid. Vi har drivit den helt utan ekonomiska vinstintressen – för samhällets bästa och för barnen och ungdomarnas välbefinnande som drivkraft.

Vi har svårt att förstå att den partner som vi tidigare haft en givande samverkan med, plötsligt sviker oss med en chockhöjd ränta som omöjliggör för oss att driva Nova vidare.

Därför kommer vi uppmana samhället att stå upp för oss. Vi behöver allt stöd vi kan få. Vi behöver namnunderskrifter för att påverka kommunledningen. Vi behöver ekonomiskt stöd från medborgare. Vi behöver företagare som kan stötta oss.

Vi har bestämt oss för att klara det här tillsammans tills kommunledningen också väljer att stå upp för Nova.
SÅ HÄR KAN DU STÖTTA OSS!

Läs vidare

LN – Lerums Nyheter. LT – Lerums Tidning. LP – Lokalpressen Lerum.